Sucka åt kylan kan man ju göra. Less är förnamnet. Trots kylslaget ansikte kände jag ändå hopp när jag och Aron begav oss till förskolan imorse. Jag såg ljuset! Vintermörkret börjar lämna plats åt vårljuset. Alla hjärtans dag. Jag fick en liten plastblomma av en elev. Sådana gåvor tillhör något av det bästa. Ikväll finns inga måsten. En stund i soffan hägrar. Sen måste ni förstå att det inte går att komma ifrån att tänka miljarders tankar på att det snart ska titta ut en ny människa. En familjemedlem. En liten älskad plutt. Cirkus en månad kvar nu. Läskiga underbara känsla.
måndag 14 februari 2011
Jag vet inte varför jag gillar Norrland
Sucka åt kylan kan man ju göra. Less är förnamnet. Trots kylslaget ansikte kände jag ändå hopp när jag och Aron begav oss till förskolan imorse. Jag såg ljuset! Vintermörkret börjar lämna plats åt vårljuset. Alla hjärtans dag. Jag fick en liten plastblomma av en elev. Sådana gåvor tillhör något av det bästa. Ikväll finns inga måsten. En stund i soffan hägrar. Sen måste ni förstå att det inte går att komma ifrån att tänka miljarders tankar på att det snart ska titta ut en ny människa. En familjemedlem. En liten älskad plutt. Cirkus en månad kvar nu. Läskiga underbara känsla.
Det är så vackert ute, trots kylan. Bäst vore om det var -5 grader. Så fantastiskt ett nytt liv, mormor längtar.
SvaraRaderaSkönt att börja se ljuset trots kylan och att dessutom ha mer att se fram emot.../mf
SvaraRaderaKanske läge att börja pyssla med ett nytt plutt-täcke? / Morran
SvaraRaderaLäskiga, underbara känsla. Ååååh vad vi alla längtar!!! Spännande tider... Kram Systrus
SvaraRaderaMorran: Det är sannerligen hög tid för det tycker jag!
SvaraRadera