Trettioett

I huset bredvid mitt barndomshem bodde tant Rodhe och farbror Bertil. Det är den enda person som jag kallat "tant". Det känns fint på något vis. Tant Rodhe föddes den 18 april. Jag minns hur hon kom gåendes över till oss för att ge mig en ros på min födelsedag som också var hennes. Det finns även andra som fyller år idag. Till exempel en fin människa i Kavelmora. När jag nu lägger min trettioförsta födelsedag till handlingarna så är det med ett leende på läpparna. Jag känner mig glad och nöjd! Fina människor har idag avlöst varandra och jag har i stort sett suttit med kaffekoppen i handen hela dagen. Hela kyrkan reste sig upp och sjöng för mig under förmiddagens gudstjänst. Lite pinsamt, men jag hanterade det rätt bra tycker jag. Samma sak hände ifjol, men då var det på en italiensk restaurang. Nu har sista gästerna gått hem, men mer firande fortsätter nästa vecka. Det är ju inte varje år jag fyller trettioett!