Bröllop, barnvakter och glögg!

Igår drog jag och mannen till Örebro på bröllop. Ett mycket trevligt sådant. Av några goda vänner fick vi låna en bil och lämnade vår son i pant. Titta här! Idag var vi hemma hos vännerna och åt middag. Dessutom blev det glöggpremiär! Pappa ringde från skogen, så nu är en gran beställd. Julen kommer smygande...

Nu drar vi!

Nu åker datorn ner i väskan. Det ordnade sig förresten med utskriften om det är någon som undrar. En av systrarna till den här killen styrde upp alltihop. Det är för övrigt hon och jag som ska hänga på Skolforum ihop till veckan. Nä, nu är det dags. Stänga av den här apparaten, dricka nyponsoppa och packa klart.

Karriärsbyte?

Torsdag: Party med jobbet. Hette det "mord vid bord"? Vi ska i alla fall äta mat och samtidigt lösa något fall. Finns ett teatersällskap på plats som håller låda. Känns lovande.
Fredag: Flyg till Stockholm. Fredagsmys med Frida där även Marcus ansluter aningens senare.
Lördag: Till Örebro på bröllop. Aron hänger med Möjbros (tusen tack!) och sen med fredagsmysgänget.
Söndag: Ikea kanske? Umgås med Möjbros.
Måndag: Mannen flyger hem. Jag drar på Skolforum på Stockholmsmässan.
Tisdag: Skolforum

Okej, vi stoppar där. Jag och Aron är kvar i Stockholm till fredag. Ska hinna träffa olika hjärtevänner och även råumgås med Marcus och Frida. Min bror och hans fru. Bra att få fylla på den dosen då och då. Några orosmoln i allt detta roliga? Jo, alla saker jag måste dra med mig. Eller rättare sagt som Aron ska ta med. Men, allt ordnar sig och det finns många hjälpsamma människor längs vägen. Nu ska jag ta och fixa mig inför kvällen begivenhet. Hur klär man sig som en gåtlösare? Lite mystiskt kanske och formellt diskret? Jag avslöjar ingenting. Det kan man inte göra i den här branschen. Jag säger som Fantomen: "Du hittar aldrig mig, jag hittar dig".

PS. Någon som har en fungerande färgskrivare som jag träffar innan måndag?

För alla väder

Jag har varit på modevisning i Pingstkyrkan ikväll. Olika butiker här i staden visade upp kläder. Mycket folk. Levande musik. Dansgrupp. Catwalk. Fikapaus. Det var så kul! Och så många fina modeller av olika åldrar och storlekar. En väldigt bra tisdagskväll!

I andra hand

Har varit förbi en sväng i den nya Second hand-butiken som öppnar på lördag här i staden. Åh, så stort och så fint! Jag som älskar butiker av det här slaget fick försöka ignorera allt jag skulle vilja köpa. Lyckas ju typiskt nog vara bortrest på invigningsdagen. Ett lördagstips för er som bor här i staden är ju helt klart att dra dit! Drick kaffe och köpa massa saker du säkert behöver! Det är ju så smart koncept. Dom som skänker grejer blir glad att få rensa lite, dom som köper blir glad att få fynda och dom behövande utöver vår värld som får del av vinsten blir också glada. Alla vinner liksom!

Vem är du människa?

Från stunden han föddes började pratet om vem han är lik. Så är det ju med barn. Vi söker likheter. Kanske för att man ska fråga om det. Man vill vara artig. Och ibland är det ju uppenbart vilka gener som slagit igenom. Det är många eniga röster om vem vår son är lik. Det må så vara. Vilken personlighet har den lilla människan? Det tycker jag är mer intressant. Ikväll när jag traskade hem från körövningen i vintermörkret funderade jag på hur sonen är. Hur jag upplever honom tillsammans med andra barn. Och andra vuxna. Börjar ana vem han är. Det är spännande. Hur som helst så är han drömmen som blev sann. Innebandyproffs eller inte.

Måndag hos oss

Jag och mannen sitter i arbetsrummet vid varsin dator. Tysta. Chattar med varandra. Sparar rösten. Ikväll ska jag på körövning och öva julsånger. Tjoho!

Efter middagen

Porslin och middagsrester bortplockade. D-dropparna står kvar på bordet sen morgongröten. Ljusen brinner fortfarande. Jag sitter vid datorn som skymtas, förutom när jag tog det här kortet då. Vi (läs: mannen) har gjort en ommöblering i bokhyllan, så de böcker som inte fick plats ligger nu på matbordet. Böcker med massa visdomsord. Bjuder här på ett från boken "Funderingsbok för måndagsmorgnar", ett ord att ta med sig kommande vecka:

Det är omöjligt att njuta helt av sysslolösheten om man inte har mycket att göra.

Jerome K Jerome

Kök i köket

Det var och är ju öppna hyllor överallt i det här köket. Inte superduperpraktiskt när det finns en liten nyfiken människa i hushållet som gärna river ut allt han kommer åt. Några hyllor har nu förvandlats till ett litet kök. Där kan man både, som bilderna visar, ägna sig åt rörmokeri och matlagning. Och när det gäller köksinredningen så är det a´la Cajsa Warg "man tager vad man haver".

Köket efter

Taket är vitt. Spaljen är borta. Gången har blivit ett skafferi. Nya tapeter på väggarna. Nya lampor i fönstren. Förra lördagen kom listerna på plats, så vi anser oss färdiga med köket. För den här gången. Visst vill gärna göra ett rejälare ingrepp och byta köksinredningen, men den insatsen får vänta. Nu har vi flyttat fokus till hallen. Återkommer med bilder därifrån.

Köket före

När vi flyttade in i huset hade köket furufärgat tak. En spalje av det tätare slaget fanns mellan kök och där vi nu har vårt matbord. Det gick även en gång mellan kök och hall. Någonting behövdes göras. Enligt vår åsikt.

Syskon

Min syster håller alltså på att sälja sin lägenhet. Vad min bror gör kan du läsa här. Han är galen och alldeles, alldeles underbar! Om en dryg vecka landar vi i han och polisens hem. Vi längtar!

Bostadslös?

Jag har bakat bullar och syrran ska sälja sin lägenhet. Hett tips för alla bostadssökande i Umeå!

http://www.hemnet.se/bostadsrattslagenhet/sjofruvagen-153-f-tomtebo/949101

Bilderna är från Svensk fastighetsförmedling.

Från Södermalm till världen

Nu regnar det. Dansband på radion. Jag dricker dagens första droppar kaffe. Inte undra på att jag somnade till tv-nyheterna nyss. Igår somnade jag inte, utan hörde allt som det rapporterades om. Ryste. Hur mycket orkar den mänskliga hjärnan ta till sig? Min hjärna? Så mycket skrot och skit och misär som pågår hela tiden världen över. Jag sitter i min skyddade värld, med överflöd av lyx. För så är det. I jämförelse med hela jordens befolkning. Även om vår hushållskassa inte är så fet när en av oss får föräldrapenning och den andre är student. Allt fasansfullt som händer runt vår jord, vissa saker tar jag till mig medan andra bara passerar förbi. Kände glädje igår över de människor som kämpar för andra. Som har bestämt sig för att göra skillnad. Heja er!

Tänk ändå!

Jag är med i en kör. Gospelkör. Har visst inte pratat så högt om det. Inte sjungit heller, så därför berättar jag det här så vet ni i alla fall. På söndag har vi konsert. Blir skoj, även om jag känner mig lite smånervös. Det känns så grymt skönt att ha en aktivitet där jag inte har något ansvar förutom att närvara och sjunga då. Att utrymme finns för att kunna unna sig detta. Eller tar man sig det utrymmet? Jag har hunnit varit med i diverse körer under årens lopp. Jag och mannen har varit med i minst två körer ihop. Det är lite häftigt med tanke på att vi inte hade några tankar på varandra då. Idag är det 5 år sedan vi blev ihop. Lätt datum att komma ihåg eftersom det är min farfars födelsedag. För 5 år sedan åt jag och mannen smörgåstårta hos honom. På tal om tankar. mannen jobbar. På macken. Andra tankar.

God morgon...

Nu matchar gräsmattan husen. Och mannen som hade tänkt klippa gräset idag. Humor.

Sänker blicken och fokuserar på fina plåtburkar istället. Dom har äntligen tittat ut ur en kartong.

Fånga tillfället

Leva nu. För 30 minuter sen var det gråt, flygande gröt och trötta föräldrar. Nu leker en glad pojke, mannen studerar och jag sitter vid datorn, tända ljus på bordet och kaffekoppen bredvid mig. Pausa tiden en stund tack!

Tillägg:
Några minuter efter att jag publicerat detta inlägg trillar sonen över en väska och slår sig så det börjar blöda ur munnen. Nästan komiskt. Alltså inte skadan, utan livet.

Sjukt söt

Torsdagen kom. Var på babysång med en son som inte var så himla värst på hugget. Till skillnad från gången innan då jag fick förhindra att han skulle attackera gitarren. Väl hemma igen började jag fixa lunchen. På mattan satt sonen och nästan somnade. Kanske trött, tänkte jag, men gjorde ändå ett misslyckat försök att få i honom lunch. Efter 2 timmars sömn lyfte jag upp en glödhet son. Termometern visade på dryga 40 grader. Lillstackarn. Några sjuka dagar har passerat. Min sysselsättning har varit att sitta och hålla lilla livet. Idag har vi dock lämnat huset och umgåtts med Jenny. Blev visst delar av hennes släkt också. Mycket trevligt. Och nybakta bullar.

A piece of cake

Kommer att visa en bild av köket snart. Vi har ju för allt i världen tapetserat det nu! Wihoo! Det ser ut som en karamell. Leila skulle passa in perfekt. På tal om en karamell. Hittade hårda sådana från Tivoli i Köpenhamn. Alltså att jag kan glömma bort att jag har godis! Helt otroligt! Något annat som kan te sig otroligt är att jag lånat fyra böcker om trädgårdar idag på bibblan. Bär väl inte riktigt ryktet om att inneha de mest gröna fingrarna. Men vem vet? Kanske blir vår trädgård den oas du letat efter? Förhoppningsvis som en karamell.

Idag...

...spillde jag ut morgonkaffekoppen. Mest på mig.
...gick jag och la mig och Aron efter frukost och tyckte det kändes rätt lyxigt att få vara föräldraledig.
...åt jag och sonen rester till lunch. Så skönt att vi för det mesta kan äta samma mat nu.
...fick jag besök av en vän som jag inte umgåtts med på flera månader. Vi snackade liv och inredning i 3 sköna timmar.
...fick jag ett sms av Jenny där hon berättade att "På spåret" drar igång 26 november. Fröjd.
...bet Aron mig i tån. Jag hann inte reagera förrän det var för sent. Är det inte valpar så är det små pojkar.
...gjorde jag köttsoppa och plättar till middag. Jag måste gå plättkurs hos mamma tror jag. Blir lite väl mycket svinn.

So far. Dricker kaffe nu och ska strax cykla iväg till en träff. Äter god choklad från den nya inredningsbutiken i stan. Dom har ett skafferi i butiken med en likadan tapet som vi har i vårt. Aldrig får man vara unik.

I´m standing by an angel

Hade Björn Skifs och Agnes låt på hjärnan här på morgonkvisten. Satte mig ner framför datorn och lyssnade på den. Aron ställer sig upp mot mitt ben och börjar digga. Och då är det som att hela livet väller fram inom mig. Glädjen. Lyckan. Stoltheten. Och allt det där oförklarliga. Sorgen. Såg en film i söndags, Prince of Persia. Handlade i stora drag om en dolk som innehöll tidssand. Med den i sin hand kunde man ändra det som hade hänt. Backa tiden. Visst finns det saker jag skulle vilja ha gjort annorlunda. Men det går inte att fastna i det som varit. Jag kan påverka idag. Och imorgon. Låt dom jag älskar få känna det. Funderar någon gång på att skriva om att leva med ständig smärta. Vad nu det skulle vara bra för. Alltså att skriva om det. Men jag lever med en hjälte. Som jag älskar.

Löven*

I lördags ägde vi dagen kändes det som. Vi hann så mycket och klockan tickade inte iväg som en galning. Bland annat tog vi ihop löv från gräsmattan. Idag vaknade jag till världens blåsväder. Hela kvarterets (kanske också hela stans) löv har blåst in på våran täppa. Uppmuntrande.

*= detta inlägg har ingen anknytning till något hockeylag.