Imorgon åker jag iväg på en helg för ledare i den kyrka jag tillhör. Lämnar man och barn hemma. Känns sådär. Det är sannerligen intensivt att va mamma. Att nu få en helg där jag inte behöver göra särskilt mycket mer än att skicka längtans-sms känns skönt men också gruvsamt. Jag kan känna det som att jag sviker barnen. Även om jag vet att det kanske nog eventuellt är hälsosamt att vara ifrån varann en kortare stund. Det är ju underbart att ha något som är så svårt att lämna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar