Festen kan börja! Gott nytt år!

I en annan del

Vi flyttade sängen till andra sidan av rummet igår. Fatta vilken vanemänniska jag är! Jag tyckte det lutade, att det var lite otäckt att ligga på den sidan av dörren och störde mig lite på att belysningen utifrån blev annorlunda. Varför känns det som att världen snurrar bara för att man sover i en annan del av sovrummet? Tänk ändå, jag sov väldigt gott. Undra just om sonen påverkades av detta, för han sov väldigt gott han med och väldigt länge. Jag hann dricka morgonkaffe/förmiddagskaffe innan han gav upp sitt morgonskri.

Sovrummet som börjar vakna till liv

Eftersom vi i stort sett är färdiga med hallen, har vi förflyttat oss en trappa upp. Nu är det vårt sovrum som ska få sig nya tapeter, vitt trägolv och lite annat piff. Idag bröts klickgolvet bort, lite slöseri kanske men vad gör man inte för en skatt, och ett hederligt brädgolv fick åter se dagens ljus. Det hederliga brädgolvet ska som sagt bli vitt. Ser så fram emot att få till sovrummet som hittills till synes bara varit en bortglömd del av hemmet. Mitt tillfälliga sängbord anas på bilden. Det är mannens morfars dirigentpall. Det är bra. Då kan vi snarka i takt.

Australien, hör du mig?

De 2 första åren som jag och mannen var tillsammans, var vi inte tillsammans. Då var han i Australien och utbildade sig till pilot. Ungefär så långt bort som man kan komma. Turligt nog upptäckte vi Skype som förenklade tillvaron och kommunikationen för oss. Distansförhållande skulle jag kunna skriva många inlägg om, men jag tror jag avstår. Den tiden är över skönt nog. Även om vi inte alltid är på samma ställe, så är vi inom samma tidszon. Idag blev jag nostalgisk när jag hörde uppringningstonen på Skype. Har nämligen pratat två gånger med min bror och en gång med hans fru idag via Skype. Videosamtal. Aron tyckte om det! Jag har kommit på att det kan vara en bra barnvakt. Jag satte honom i barnstolen och ringde upp Frida. Sedan kunde jag fixa klart middagen medan dom pratade! Strålande! Något som inte varit strålande idag är vädret. Nästan minus 30 grader. Vad ska det vara bra för?

Ett inlägg från vänstern

Bloggar med en hand. Den andra handen används till att hålla sonen i handen. Visst låter det mysigt? Tända ljus. Kaffe. Ledig dag. Att det bara är några minuter efter hysterisk gråt glömmer vi bort. Jag tänker att det bara är ett barn än så länge. En del har flera. Ganska tätt. Hur hinner man med? En applåd till er som kämpar! Vet att några av er läser den här bloggen. Idag ska vi ut på stan med en god vän och kolla in rean. Vi kom hem igår. Till det välbekanta fluffet i duntäckena. Och kudden som är så där hård som den ska vara. Det var det sista jag tänkte innan jag somnade. Hemma bäst.

Läs en bok

(bilden är från bokus.com)

Jag vill läsa mer, men gör det ändå inte. Har inget att skylla på. Det blir bara inte av. Fast lite läser ja ändå utöver statusuppdateringar på facebook och bloggar. Den här boken. "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2". Handlar om det här med flickor och pojkar och hur vi bemöter dem. Intressant och lättläst.

Julen är här, i två barns glada ögon bor den...

Jag känner mig rätt skyldig. Jag som jobbar och blev smittad av magsjuka på jobbet, smittade min familj och till slut i stort sett hela storfamiljen också. Vi är 11 stycken som firar jul ihop. 3 av oss var magsjuka för en vecka sedan. 5 stycken har blivit magsjuka nu under julhelgen plus att 2 stycken haft symptom som kan kopplas till denna sjukdom. En slags jul det med. God? Tungt för oss friska som måste kämpa i oss all mat och godis själva. Men hur det nu än är, så glimmar det i dessa två små nissars ögon mest hela tiden. För mig gör dom julen.

Hitta guldet!

Det är ju inte varje helg som hela familjen är sjuk. Fast varje helg eller vardag är det inte hipp hurra ändå. Livet påverkar oss alla. Hela tiden. Har tänkt på det särskilt i helgen. Att fånga guldstunder. Att påminna mig själv om att "nu har jag en guldstund". Det har i helgen bland annat inneburit några minuter med en tidning i ena handen och en kaffekopp i den andra. Eller att lägga sig i en renbäddad säng och förstå på familjens tunga sömnandningar att friskheten är nära. Trivselkänslan tränger in i hjärtat. Vissa dagar kräver, mer än andra, att man är uppmärksam när guldstunden inträffar. Dom är för dyrbara för att bara låta passera.

sjuk gånger två

Magsjuka smittar inte via bloggen hoppas jag? Vet att en del av er får ont i magen av bara ordet, men tänk på något annat så går det nog vägen! I natt brakade det loss. Jag som började återvända till livet fick hålla i en gråtande son som också smittats. Mannen behövde jag inte hålla i famnen, men han drabbades han med. En erfarenhet rikare. Idag när jag ligger minus på sömnkontot krävs det viss ansträngning för att hålla gnistan uppe. Det kunde vara värre, detta är övergående och snart är det jul! Jag vill att vi blir friska snart, för mina hjärtemänniskor kommer hit och jag längtar i hela kroppen! Sätter in en passande bild. Tagen när sonen var på läger hos mormor och morfar. Bilden är klockren. Så här är han även denna sjuka dag. Glimten i ögat, även om den på bilden är dold av solglasögon, må den aldrig försvinna!

Sånger i advent

Årets roligaste försändelse

Min lille söte bror bakade skorpor och i all sin vänlighet beslutade han sig för att skicka upp en skorpa till sin större, fast ändå mindre, syster. Någonting blev galet. För hem till systern kom bara ett trasigt kuvert i en plastförpackning tillsammans med ett "ursäkta-brev" från Posten. Endera har kuvertet gått sönder och skorpan trillat ut eller så har någon hungrig Postenarbetare blivit en saffranskorpa mättare. Systern gjorde en anmälan på Postens hemsida, men har fått som svar att hon inte får någon ersättning. Snopet. Systern testade dock att skicka en knäck till sin bror och det kom fram. Ibland fungerar det.

Sjuk

Igår, strax efter sängdags, knackade magsjukan på. Inte helt oväntat eftersom många på skolan är sjuka. Men ändå. Jag kunde gärna ha klarat mig utan. Har varit däckad hela dagen och längtat efter att gömma mig under täcket. Med en liten pojke runt sig är det inte lätt att bara sova för att man känner för det. Insåg dock idag att köksgolvet var ett bra ställe, så jag la ut kuddar och filtar och låg och tittade när han lekte. Somnade en stund också. Turligt nog studerade mannen hemma idag och kunde stå för matservering och andra praktiska detaljer. Nu är han på jobbet, sonen sover och jag klarar av att surfa en stund utan att må för illa. Fast nu ska jag nog se om John Blund vill ha besök. Imorgon vill jag vara piggare. Finns ju så många roliga saker att ta tag i.

Day 30 – One last moment

Tidig morgon. Dricker varm choklad istället för kaffe. Försöker få jobbhjärnan att starta, men energinivån verkar bara räcka till att kolla statusuppdateringar på fejjan. Det finns dom som är på jobbet tidigt. Fick det här mailet nu på morgonen, skickat 06.05:

"Vi gjorde klart placeringarna igår och Aron får börja 17/1 på Förskolan Hjärtat."

En ny tid. Fast egentligen börjar nya tider hela tiden. För hos oss kommer förskoletiden just hinna börja innan det är dags för tvåsmåbarnstiden. Det härliga och läskiga med livet. Det föränderliga.

Day 29 – Your aspirations

När det kommer till kritan vill jag bara leva ett bra liv, där jag känner mig tillfreds och kan bidra till en skillnad. Där mina närmaste mår bra och trivs. Där jag kan sprida lite solsken. Solskenet som är större än jag, men ändå finns i mig. Och jag hoppas det räcker längre än bara till den innersta kretsen. Det finns många som behöver.

Day 28 – Something that you miss

En sådan här dag när temperaturen närmar sig minus 30, då saknar jag sommaren. Eller längtar till nästa sommar. Att sitta i vårt uterum. Gå runt barfota i gräset. Inte behöva klä på sig massa lager. Bara stoppa in fötterna i skorna och cykla iväg. Idag var det så kallt så min kollega styrde cykeln. Så kallt att det var trögt att cykla. Vitsen med kyla? Har inte förstått det än, kommer kanske aldrig förstå.

Day 27 – Your favorite place

Min favoritplats är hemma. Världens bästa ställe!

Day 26 - Your fears

I fredags fick jag skicka hem en elev som fått magsjuka. Gissa om jag började må illa direkt! Blev rädd att jag skulle åka dit. Än så länge är jag frisk och hoppas förbliva det!

En annan rädsla, av något större slag, är att något ska hända med min familj. Försöker att inte tänka på det. Om jag råkar tänka på det kan jag lätt börja gråta. Så jag undviker det och fokuserar på att vi har varandra nu! Livet är inte självklart, men kan få vara rätt underbart emellanåt.

Day 25 – A first

Gjorde knäck ikväll. Ett litet test. Med tyrkisk peber och havregrädde. Värt att göra en gång till. Minst. Polkaknäck är annars ett välbeprövat koncept. Väldans gott.

Sonen och kungligheterna

Små kids ska inte hänga framför tv:n. Jag antar dock att Arons mormor tycker det är okej med vissa undantag. En del grejer bara måste man ju se.

Awards

Bloggen min har fått två utmärkelser!

Spelregler för Cherry on top award:

1. Tacka den person du fick den av. 2. Kopiera utmärkelsen till din blogg. 3. Dela tre saker som du gillar, med dina läsare. 4. Skicka utmärkelsen till fem bloggar som du tycker förtjänar denna utmärkelse

Spelreglerna för Beautiful blogger-awarden går ut på att lista sju saker om sig själv och skicka uppgiften vidare till andra bloggare.

Först ett stort tack till S för alla heja-rop du ger mig genom livet!

Tre saker jag gillar:

1. Kaféer

2. Inredningstidningar

3. Klänningar

Sju saker om mig:

1. Är duktig på att fördriva tid.

2. Sms:ar hellre än ringer.

3. Har syambitioner.

4. Anser att mina fötter är för små.

5. Knaprar gärna på lakrits vilket passar bra ihop med mitt låga blodtryck.

6. Tycker att hemma är bäst.

7. Skulle vilja läsa mer.

Skickar detta vidare till: Min bror, systrarna C och M, min brors kompis fru och den härliga familjen H.

Cykel, julblomma och golvvärme

Pustar ut efter en lång arbetsdag som avslutades med julfest med klassen. I min bransch innebär det att man får vara med och fixa det mesta även om klassföräldrarna är dom som egentligen håller i det. Eleverna gjorde en liten julmusikal och var superduktiga. Eftersom jag har viss rutin vet jag att man inte ska oroas när det är kaos på övningarna, för vid självaste uppvisningen brukar det mesta klaffa. Så var det idag. Men visst har det oroats litegrann ändå. Jag och de två andra lärarna fick varsin julblomma. Har ändå jobbat nästan två veckor den här terminen så lite kan man ju begära... Cyklade hem och drack glögg med mannen innan han drog iväg till volleybollspelande. Hem till vårt varma hallgolv. Igår kopplades golvvärmen in. Det mesta tapetserades också. En felberäkning satte käppar i hjulet, så tapeterna räckte inte riktigt till hela hallen. Men det ska väl åtgärdas någon dag. Ögonlocken känns tunga. Helgen känns nära. Jag känns lycklig.

Day 24 – Something that makes you cry

Jag gråter sällan till filmer. Desto oftare till olika verklighetsbaserade serier och program: Extreme house makeover, Bonde söker fru (?), luciakröningen, Idol, lilla sportspegeln... Listan kan göras lång. Det som triggar igång mina tårkanaler är när jag ser familjeband. Någon har vunnit ett pris och tittar på sin familj som sitter på första bänk. Fram med näsdukarna bara!

Day 23 – Something that makes you feel better

En pratstund med min man. Ganska ofta kombinerat med fika. Det gör sådan skillnad i min dag.

Day 22 - Something that upsets you

När bilar inte stannar vid övergångsställen. Kalla mig tant. Det är okej. Jag har särskilt ett övergångsställe i den här staden som gör mig extra upprörd. Tur vi har flyttat så jag inte behöver nyttja det lika ofta. Har faktiskt funderat på att släppa en tom barnvagn över övergångsstället för att väcka bilisterna. Varför så bråttom? Det värsta av allt, ibland är dom jag.

Day 21 - Another moment

Sommaren 1996. Vi kliver av flyget i Atlanta, USA. Jag åker med en kristen organisation (hur nu en organisation kan vara kristen, men jag skriver så för att ni ska förstå så hoppas ni förstår). Vi ska vara på en jättekonferens med deltagare från hela världen och sen åka iväg och göra olika saker. Mitt team skulle åka till Chicago-området och göra olika uppträdanden, typ dans och annan gatuunderhållning, samt en del praktiskt arbete i ett samhälle där. Atlanta 1996. Där var det även sommar-OS. Mitt team är klädda i likadana t-shirtar. En del har gula och en del har blå. När vi kliver av flyget och går in i flygplatsen är jag en av dom första in. Möts av några kostymnissar som säger: "Do you belong to the Olympic family?" Det var mitt största idrottsliga ögonblick någonsin.

Day 20 - This month

Åh, vad vi behöver december. Allt ljus som fyller upp hem och stad i form av adventsstjärnor, ljusnät, ljusstakar, änglar, granljus och massa såna saker. Här i staden har kylan var nästintill obarmhärtig om du frågar mig. Inte undra på att våra tändstickor tog slut häromdan. December är för mig månaden då jag började jobba. En arbetsvecka i ryggen och rutiner börjar sakta men säkert smyga sig på. Måste hitta effektiviteten i livet. Har haft gott om tid till mycket under ett år. Nu ska allt det där jag vill göra rymmas på några futtiga timmar på kvällen. Timmar då energinivån sträcker sig till att trycka på fjärrkontrollen. December är också mysmånaden för mig. Baka goda saker, tända ljus, dricka glögg, försöka få till julpiff hemma och känna friden. Tänk, nu har vi hallgolv också! December, du gör mig glad!

Day 19 - Something you regret

Alla dom gånger jag stressar upp mig och får panik över grejer. Behöver träna på att andas in, andas ut och tänka logiskt. Tog lite tid innan sonen somnade ikväll. Ansträngde mig för att inte bli stressad. Tänka positivt. Tänka att det är mysigt att sitta bredvid en sötis som bara är så övertrött så han inte kan somna. Så mycket ljusare livet blir då. Nu ska jag försöka att inte känna stress över att klockan är halv tio. Det som inte är gjort är inte gjort. Det blir gjort någon annan gång helt enkelt. En utvilad lärare är bättre för mina elever än en helt färdigplanerad tröttis. En utvilad mamma och fru också. Så lägg ner kvinna och känn så bra det blir! Nu kavlar vi upp ärmarna vänner! En ny vecka väntar!

Day 18 - Your favorite birthday

Min sista praktik under lärarutbildningen gjorde jag i Ghana. Jag och en studiekompis hade bestämt att vi tillsammans skulle göra praktik utomlands. Vi ville till ett kustland. Kollade kartboken och Skolverkets hemsida. Fick napp hos en svensk skolförening i Accra, Ghana. Så vi åkte dit. Under praktiktiden fyllde jag år. 23 tror jag. På kvällen gick vi till ett litet hak alldeles bredvid där vi bodde. Det var torsdag. På torsdagar var det alltid live-musik på det där stället. Kan inte komma ihåg namnet... När vi kommer dit säger en i bandet "Happy birthday Miriam" i mikrofonen. Sen sjöng dom en grattissång på ett härligt reggae-vis och vi dansade hela kvällen lång. Det var så annorlunda och så roligt. Den mest utmärkande av alla mina födelsedagar.

Day 17 - Your favorite memory

Vi åkte ofta på husvagnssemester i min barndom. Två gånger till Finland. Kalajoki. Solnedgångarnas paradis. Det här särskilda minnet jag tänker skriva om utspelade sig en kväll. Min syster och jag hade borstat tänderna och tagit på oss våra Snobben-nattlinnen. Det var dags att sova. Pappa hade varit iväg en sväng. När han kom tillbaka hade han med med lakrits och hallonfanta. Vi fick stiga upp igen och smaka. Vilken lycka! Att få stiga upp och äta godsaker efter tandborstningsdags! Det är det härliga med rutiner, att man får bryta dom då och då. Ett tag senare lanserades hallonsoda i de svenska butikerna. Men aldrig har någon hallonläsk smakat så gott som den där kvällen i Kalajoki.

Bildbevis från händelsen finns i mina föräldrars diabildsarkiv.

Day 16 - Your first kiss

Alltså här har jag inget att komma med. Har inget minne av detta. Vem, när, var? Har dock ingen lång rad av pojkvänner efter mig så valmöjligheterna är inte så många. Fast nu behöver man ju inte ha en pojkvän för att kyssas. Så det kanske är komplicerat ändå. Föredrar i alla fall att kyssa mannen som är på macken och jobbar just nu (fast helst inte när han luktar olja och stekos, haha). Mannen som hade städat huset och bakat bröd när jag kom hem från jobbet idag. Kanske borde belöna honom med en kyss när han kommer hem? Om jag inte redan har somnat då.

Day 15 - Your dreams

Jag drömmer om resor. Känner en dragning till USA. Kanske en resa kust till kust?

10 minuter...

...är för kort för att uppdatera sig på att allt som hänt ute i internets förlovade land efter en dags frånvaro. Fb, bloggar, mail. Så mycket vilja, så lite tid. Ska försöka mig på att börja jobba tidigt på dagen för att få gå hem tidigt. Den här månaden försöker vi kombinera heltidsarbete, heltidsstudier och ingen barnomsorg. Dags att borsta tänderna och ge sig ut i vinterkylan!

Day 14 - What you wore today

Tråkigt, men sant. Varför ändra på ett vinnande koncept? Jo, så här är det. Jag har på mig i stort sett samma outfit som sistens den här rubriken var på tapeten. Skillnaden är att jag har byxor denna dag. Hoppas det känns bra för er att veta. Imorgon är min första arbetsdag på länge. Den känns litegrann som första arbetsdagen ever. Vad ska jag ha på mig? Kanske samma som idag. Det känns tryggt.

Day 13 - This week

Måndag: Trillade in på jätterea på Åhléns. Sista fikat i Jennys lägenhet. Middag hos svärföräldrarna. Övade julsånger med kören. Hemma kämpade mannen och svärfar på med hallgolvet.
Tisdag: Frukost på Götas. Morgonshopping på ICA. Jag och pensionärerna. Second Hand-besök. Fika på kvällen hos några vänner.
Onsdag: Svärföräldrarna kom till lunch för att hjälpa till med hallgolvet. Tolvkaffe hos Agnes. Jag och sonen var med min farmor på ögonmottagningen. Mamma och Ellen, min systerdotter, kom också dit. Middag med dom plus mannen och pappa. Serverade glögg på en träff på kyrkan på kvällen.
Torsdag: Babysång. Fika hos svärmor. Köpte en adventstjärna. Hemmakväll med tillhörande fix.
Fredag: Åkte till mina föräldrar. Band en krans till vår ytterdörr. Och sen tog helgen vid med massa godsaker och tid för umgänge.

Kafé med mer än bara kaffe i udda koppar

En bit från byn där mina föräldrar bor finns ett större ställe som inte är särskilt stort. Som en förort till ett litet samhälle som ligger ännu en bit bort. I den här förorten var det idag specialöppet på ett kafé. Gott fika, fantastisk inredning och atmosfär. Fyllde alla kafékriterier. Såg till och med att det fanns en hög med inredningstidningar att låna och läsa. Me like! Hembakt fikabröd. Udda koppar. Fina små detaljer här och där. Dom flesta bilder blev suddiga för jag ville inte använda den inbyggda blixten och har inte kompetens att få till darrfria bilder utan den. Oturligt nog har det här stället öppet väldigt sällan. Synd. Det råder inte kaféöverskott här i trakten. Skulle gärna fördriva många lördagar här.

Day 12 - What´s in your bag

Är ju på vift i helgen och har därför flera väskor. Den här är väl den mest handväskliknande väskan. Dock står sonen för en stor del av innehållet.

• Almanacka
• Ett gäng blöjor
• Mobilladdare
• Senaste numret av tidningen Mama
• Tesked
• Våtservetter
• Napp
• D-droppar
• En omgång extrakläder till Aron
• Något slags engångsskötunderlägg
• Ett litet paket som Aron ska få på första advent
  
• Plånbok

Den här helgen

Är åter hos mina föräldrar. Jag och sonen kom hit idag. Mannen är kvar hemma och ska jobba samt dra till björkarnas stad på personalfest. Se julkonsert, äta god mat och bo på hotell. På mitt jobb får man ordna julfesten själv. Kanske betala julmaten också. Men att vara lärare är väl ett kall eller?

Hållpunkter i helgen:

• Premiär av På spåret
• Vållumgås med min systerdotter som jag träffar allt för sällan
• Gå på kaféinvigning
• Tända första ljuset
• Njuta av att vara i huset där nästan alla änglar bor

Visst blir det kallt i april?

Kunde inte motstå den här charmiga röda hjälmen när jag såg den på Kupan. Med originalprislapp och allt! Undrar bara hur litet huvud en bebis måste ha för att kunna passa i denna huvudbonad? Får väl vara redo direkt på BB. Annars kanske en docka blir glad att få det lite varmt om huvudknoppen. Kom på det. Vi har inga dockor i vårt hem. Det är ju lite dumt. På bilden ser ni också hallgolvet. Det går framåt. Nu finns frigolit, golvvärmerör i något plåtanordning och spånskivor. Som grädde på moset, trasmattor. Väldans hemtrevligt. Stugfaktorn är hög! Nu väntar vi på att vinylmattan ska hitta hem! Advent är väntan. Pyntet smyger fram.

Day 11 - Your siblings

Jag har en fyra år äldre syster och en fyra år yngre bror. En utomordentligt bra plats i syskonskaran. I mitten. Detta gjorde att jag kunde leka med båda under uppväxten. Ålderskillnaden var ju inte så stor åt något håll. Nu är vi ju vuxna alla tre och leker inte längre ihop. Inte på samma sätt som förr i alla fall. Mina syskon tillhör något av det käraste jag har.

Några saker som båda är bra på och som jag uppskattar:
Sitta länge och äta frukost och prata, prata, prata.
Laga mat.
Fika länge.

Min syster. Starka, vackra syster. Hon har alltid varit en förebild. Jag skrev av hennes önskelista och önskade mig samma saker som henne, fast jag knappt visste vad det var. Fast en konservburk med svamp kände jag till. Det var ju gott att knapra på efter paketöppningen på julafton. Min syster har en fantastisk förmåga att uttrycka sig. Språket är på hennes sida. Hon är vacker, djup, stark, ärlig, vet vad hon vill och går gärna omkring i mjukiskläder. Sen är hon rolig också. Vi kan prata timme ut och timme in.

Min bror. Kloke, mjuke lillebror. Det är så roligt att vara med honom. Han hittar på massa galenskaper, samtidigt som vi kan sitta och äta frukost i all oändlighet och prata om allt möjligt seriöst och flummigt. Vi är inte ovänner länge. Vi kan säga lite sura kommentarer till varann och sen är det bra. Då kan vi dricka kaffe och skratta igen. Min bror är lönnsmart, snäll, passar in överallt, humoristisk och fantasifull. Han ser inte hinder, han ser möjligheter.

Vi bor ju inte grannar tyvärr. Jag och mina syskon. Skulle något hända vet jag dock att dom inte är långt borta. Deras support har jag aldrig tvivlat på. Dom tillhör allt det där som jag älskar att tänka på...

Day 10 - What you wore today

Dagens energikvot är förbrukad. Tur det var denna rubriken idag som inte kräver vidare värst mycket tankeverksamhet.

Onsdagens outfit:

Sockar + yllesockar
Svarta leggings + gråa leggings (hade tidigare idag svarta byxor)
Singoallatop med något djungeldjurinspirerat mönster samt en svart kofta
Lite juveler

Day 9 - Your beliefs

Jag är kristen. Tror att Jesus finns fast han inte syns. Tror att Bibeln är Guds ord och inte en sagobok. Tror att det finns en himmel för dom som sagt sitt "ja" till Jesus. Tror att Gud skapade jorden. Min tro är stommen i mitt liv. Jag har massa frågor och varför. Men jag kan aldrig komma ifrån det. Min tro på Gud. Himmelen och jordens skapare. Kärlekens ursprung. Jag önskar att fler människor skulle få erfara detta. Det största och viktigaste.

Day 8 - A moment

Det är dramatik och stress när barn kommer till världen. Så är det. Det har jag ju sett på TV. Alltså jag menar innan man åker in till BB. "Panik, vattnet har gått!" eller "Jag känner barnets huvud!" Ni vet. Ni kanske också har sett det på TV? Eller till och med varit med om det in real life. För så är det ju för en del. Så var det inte för oss. Tror vi hann vara inne på BB tre gånger innan det var som dags på riktigt. Jag var inställd på stress och dramatik. Väskan var packad och coca-colan inhandlad.

När vi skulle in på BB för tredje gången förstod jag att det var på riktigt. Men allt var rätt lugnt ändå. Mannen hade jobbat på fredagskvällen, så vi åkte in när hans pass var klart. Gick in via akuten, eftersom det var sent var stora entrén stängd. Därinne satt personal av olika slag och tittade på Dirty Dancing. Väl uppe på BB hördes tonerna av samma musik, "For I have the time of my liiiife...". Vilket soundtrack till en förlossning! Nu fick vi ju åka hem igen eftersom det inte drog igång på riktigt förrän på söndagsmorgonen. Men kanske la detta ribban. För jag minns det, trots alla detaljer som jag utelämnar här, som en grymt positiv upplevelse där jag var inbäddad i trygghet. För personal som unnar sig att se "Dirty dancing" när dom har en lucka i schemat, kan ju inte göra annat än ett bra jobb!

Day 7 - Your best friend

Det finns några stycken vänner som har en särskild plats i mitt hjärta. Inför dem vågar jag blotta mig. Helt onödigt att göra mig till, dom känner mig. Goda vänner är en rikedom.

Det här inlägget vill jag rikta strålkastarljuset till en speciell vän. Jennym du har känt mig och min familj i stort sett hela mitt liv. Du känns faktiskt som en del av den. Vi är inte kusiner eller? Faktum är att jag ofta varit på era släktsammankomster utan att känna mig utanför. Att jag var med var inget konstigt för någon. Att umgås med dig, vilket jag gör rätt ofta för tillfället, är så skönt och okonstlat. Vi kan bara vara. Eller fastna i en låda med stuvbitar på en Second hand-butik. Sedan några år tillbaka har vi en tradition att julbaka ihop. Med mer eller mindre goda resultat. Sonen jublar när han träffar dig. Och då jublar jag inombords. Att sätta ord på vad du betyder för mig är omöjligt. Relationen har för mycket innehåll. Men jag vet att dom där långhöstarna som vi brukar prata om, aldrig riktigt blir så där långa. Inte så länge vi håller varandra sällskap! Är så glad att du finns och att jag fått förmånen att ha dig i min närhet i alla dessa år! Hoppas vi kan snacka saffran för alltid! Kram

Day 6 - Your day

Lite information för att underlätta för läsaren: Vi är hos mina föräldrar i helgen och tiderna är ungefärliga.

07.50 Vaknade. Tyckte det var mörkt. Trodde det var natt, men kände mig tio-i-åtta-pigg. Kollade klockan. Kollade in dom som låg och sov bredvid mig i bäddsoffan. Sonen och mannen. Dom finaste!
07.52 Hade jag nog rört mig tillräckligt så att övriga i sängen slog upp ögonen en stund. Sen slumrade vi vidare i kanske en halvtimme. Tack Gud för en snooze-son!
09.00 Kaffe, gröt och tidningsläsning i mina föräldrars säng. Alla deltog inte i alla aktiviteter.
10.02 Melodikryss och frukost.
11.10 Gick jag och sonen en trappa upp och hälsade på mina farföräldrar.
11.30 Promenad i det härliga vinterlandskapet.
12.30 Lunch
14.00 Anlände ett par vänner till mina föräldrar som skulle stöpa ljus tillsammans med dom idag. Fika.
14.30 Följde efter sonen i hans äventyr samtidigt som det stöptes ljus.
17.30 Middag med efterföljande kaffe
18.30 Doppade lite blivande ljus, men fick avbryta mitt engagemang eftersom sonen attackerade ljusstöpningsanläggningen.
19.00 Gav sonen gröt och påbörjade nattning.
19.30 Tog med sonen till TV-soffan och såg Postkodmiljonären. Sonen somnade i sin pappas famn. Jag satt kvar i soffan till 21.30. Åt godis och drack glögg. Somnade nästan.
21.40 Duschade. Nu sitter jag och mamma i köket vid varsin datorn. Återstår bara att ta en järntablett och borsta tänderna.

Vilken dag alltså! Slöhetens lampa har lyst! Så härligt!

Day 5 - Your definition of love

Jag kan inte formulera mig så jag blir nöjd. Härmar S och citerar något av det vackraste som skrivits.

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit. Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner ingen glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. (1 Kor 13:1-7)

Day 4 - What you ate today

Frukost (i ovanligt raskt tempo på grund av för långt "snoozande")
Juice
Macka med skinka, ost och tomat

Förmiddagskaffe (på babysången)
Kaffe
Smörgås
Havrekaka

Lunch (hemma med mannen)
Pasta och köttfärssås
Kaffe med tilltugg

Middag (hemma hos svärmor)
En annan typ av pasta och köttfärsröra
Kaffe med tilltugg

Kvällsmål (intag än så länge)
Vatten
Hårda lakritskarameller som tog slut för fort

Projekt: Hall

Nu ryker hallgolvet! Imorgon, troligtvis, kommer svärfar och påbörjar installation av golvvärme. Sedan blir det nytt golv, nya tapeter och lite till. Lillsötisen tittar på med skräckblandad förtjusning. Uppbrottets ljud är inte det vackraste, tur att Alicia Keys tränger fram genom högtalarna.

Day 3 - Your parents

Mina föräldrar var unga när dom slog sina påsar ihop. För mig är dom exemplet på att det inte är tiden som är det avgörande när man bygger ett förhållande.

Min pappa är händig, klurig, plikttrogen, humoristisk, poetisk och bra på att drömma. Min mamma är kreativ, ansvarsfull, musikalisk, snäll, öppen och bra på att fixa fest alla dagar.

Vare sig jag vill eller inte så har dom varit och är föredömen för mig. Dom är min största hejarklack. Att ge tillbaka allt dom gett till mig är en omöjlighet, men varje dag är ett försök. Kram till er som har stor del i att jag är som jag är!

Day 2 - Your first love

Först ska jag bara skriva att jag verkar visst ha ett blogguttryck i ansiktet. Mannen har kommit på mig. När jag sitter och tittar ut i tomma intet frågar han om jag bloggar. Oftast är det så.

Får jag chans på dig? Kärlek. Kompisar. Killar. Pojkvän eller en vän som är en pojke? För mig som en liten tjej var gränsen hårfin. En stor del av min kompiskrets var just killar. Under låg- och mellanstadiet frågades det chans kors och tvärs. Jag höll mig till två killar som jag turades om att fråga chans på och tacka ja om dom frågade chans på mig. Låg det en lapp i bänken en dag som meddelade att det var slut med den ene, så var det bara att fråga den andre. Praktiskt. Jag umgicks dock med båda mest hela tiden. Nu medan jag skriver kommer jag ihåg att klassens coolaste kille frågade chans på mig en gång. Han var så modig. Vågade cykla hem till mig och fråga chans. Vi övriga skrev lappar eller skickade en kompis. Jag svarade nej. Minns att det var något i hans coola attityd som störde mig. Hade mina glansdagar under lågstadiet. Var rätt poppis, duktig i skolan och vågade säga vad jag tyckte. Även till klassens coolaste kille.

Day 1 - Introduce yourself

Jag är 31 år. Känner mig ung, så länge jag inte nämner min ålder. Jag kan vara ganska lat, men ändå få mycket gjort. Jag gillar ordning och reda, men lever inte alltid upp till mina ambitioner. Lådor och burkar med etiketter gör mig glad. Utger mig ibland för att vara en slarver även om det bor ett kontrollfreak inom mig. Jag älskar att fika. För mig innebär att gå på stan främst att besöka ett kafé. Lyckas nästan alltid göra frukoststunden till en evighet. Tycker om att återanvända. Går gärna på Second Hand. Finner belästa, kreativa och målinriktade människor attraktiva. Gillar inredning och skapande, även om jag själv oftast bara kommer till tanken. Jag är kristen. Tror att Jesus lever, men har ändå svårt att få ihop vissa saker. Jag är också fru, mamma, lärare och husägare. Det bloggar jag rätt mycket om. Jag är lycklig. Det är jag.

Förvänta er stora saker!

Hakar på ett förslag som den här bloggaren tipsat mig om. I 30 dagar ska jag skriva minst ett inlägg med en av rubrikerna här nedanför. Välkommen att härmas!

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Ordningen återställd

Nu är vi hemma igen alla tre. Att inte vara på samma ställe som sonen gick bra och det är jag glad för. Återseendet blev dock turbulent. Blev nog lite för mycket att komma hem och möta sina föräldrar igen. Men nu är vi tillbaka på banan. Aron har bakat (?) pepparkakor i helgen med gott resultat. Han hade dock rätt snabbt insett att degen är god att äta...

Kvällens prestation

Så har lilla köket fått sitt kakel också. Perfekt att titta på om man behöver lite morgonpepp!

Barn på vift och barn på väg

Sonen har dragit till mormor och morfar. Åkte buss dit idag och stannar till söndag. Mormor var med på färden. Känns konstigt, tomt och lite skönt. Första gången han inte sover på samma ställe som mig (förutom hans första tre levnadsdygn då vi låg på olika avdelningar). Men helt barnlösa är vi inte. För vet ni vad! I magen gror vår nästa familjemedlem. I slutet av mars tittar nog stjärnskottet fram. Halva tiden har gått. Tacksamhet är ordet!

Ett mjölkfritt inlägg

Röda utslag i ansiktet och flera korta testperioder utan mjölk har nu resulterat i att sonen ska få mjölkfri kost. Var tredje månad ska han provoceras med mjölk för att se om någon förändring skett. Alltså bara att fortsätta lusläsa innehållsförteckningar och hänga vid sojaprodukterna i matbutiken. Men tack o lov att det finns så många alternativa grejer till mjölk. Kaffe till exempel.

Happy home

Idag har jag tagit det lugnt och fått mycket gjort. Det är en sån fantastisk logik det där. Frukost med mina föräldrar. Kollat golv i en butik som säljer sådana. Veckohandlat. Tvättat. Ätit och fikat flera gånger. Slängt ut en heltäckningsmatta från ett rum i källaren. Hur kunde vi ens ha tänkt att den skulle vara kvar? Nostalgivärdet har sina gränser. Städat rummet i källaren. Duschat. Lekt med Aron och Nalle Puh. Sjungit i kör. Slappat i soffan. Imorgon händer flera spännande saker. Dags att sova nu. För snart är idag igår.

Fotografiskt minne?

Som vanligt när jag hänger i huvudstaden så har jag ingen kamera i min närhet. Kanske lika bra. Jag är med om så mycket trevligt så jag har svårt att hänga med. Hur skulle jag hinna fotografera också? Jag som annars är en sms-nörd och svarar på en gång, kan nästan missa att läsa och svara på sms jag får. Ytterst ovanligt. Idag har varit en späckad dag. Utnyttjad till max. Frukost vid Globens fot med en av Stockholms finaste. Eller kanske världens. Vet ni att man åker gratis buss i Stockholm om man har barnvagn? Det hade jag glömt bort, men blev glatt påmind idag. Så vi har åkt buss. När nöden krävde även tunnelbana. Stockholm har många fina människor och idag har jag haft förmånen att umgås med en handfull av dom. Plus en liten bebis. Efter frukosten blev det Söderhäng, med ett uppskattat besök på Johan och Nyström. Sedan middag på Grand Hotell. Frågade om dom kunde värma barnmaten jag hade med. Gick bra. Servitören kom tillbaka med maten och finservisen till sonen. Äntligen don efter person! Tillbaka i veckans hem. Har fått dricka gott kaffe och god glögg. Ska snart tacka för mig. Imorgon väntar frukost hos en annan favorit i mitt liv. Jag längtar. Efter det lunch hos svägerskans syster som toppas med shopping. Låt kreditkorten nötas!

Bröllop, barnvakter och glögg!

Igår drog jag och mannen till Örebro på bröllop. Ett mycket trevligt sådant. Av några goda vänner fick vi låna en bil och lämnade vår son i pant. Titta här! Idag var vi hemma hos vännerna och åt middag. Dessutom blev det glöggpremiär! Pappa ringde från skogen, så nu är en gran beställd. Julen kommer smygande...

Nu drar vi!

Nu åker datorn ner i väskan. Det ordnade sig förresten med utskriften om det är någon som undrar. En av systrarna till den här killen styrde upp alltihop. Det är för övrigt hon och jag som ska hänga på Skolforum ihop till veckan. Nä, nu är det dags. Stänga av den här apparaten, dricka nyponsoppa och packa klart.

Karriärsbyte?

Torsdag: Party med jobbet. Hette det "mord vid bord"? Vi ska i alla fall äta mat och samtidigt lösa något fall. Finns ett teatersällskap på plats som håller låda. Känns lovande.
Fredag: Flyg till Stockholm. Fredagsmys med Frida där även Marcus ansluter aningens senare.
Lördag: Till Örebro på bröllop. Aron hänger med Möjbros (tusen tack!) och sen med fredagsmysgänget.
Söndag: Ikea kanske? Umgås med Möjbros.
Måndag: Mannen flyger hem. Jag drar på Skolforum på Stockholmsmässan.
Tisdag: Skolforum

Okej, vi stoppar där. Jag och Aron är kvar i Stockholm till fredag. Ska hinna träffa olika hjärtevänner och även råumgås med Marcus och Frida. Min bror och hans fru. Bra att få fylla på den dosen då och då. Några orosmoln i allt detta roliga? Jo, alla saker jag måste dra med mig. Eller rättare sagt som Aron ska ta med. Men, allt ordnar sig och det finns många hjälpsamma människor längs vägen. Nu ska jag ta och fixa mig inför kvällen begivenhet. Hur klär man sig som en gåtlösare? Lite mystiskt kanske och formellt diskret? Jag avslöjar ingenting. Det kan man inte göra i den här branschen. Jag säger som Fantomen: "Du hittar aldrig mig, jag hittar dig".

PS. Någon som har en fungerande färgskrivare som jag träffar innan måndag?

För alla väder

Jag har varit på modevisning i Pingstkyrkan ikväll. Olika butiker här i staden visade upp kläder. Mycket folk. Levande musik. Dansgrupp. Catwalk. Fikapaus. Det var så kul! Och så många fina modeller av olika åldrar och storlekar. En väldigt bra tisdagskväll!

I andra hand

Har varit förbi en sväng i den nya Second hand-butiken som öppnar på lördag här i staden. Åh, så stort och så fint! Jag som älskar butiker av det här slaget fick försöka ignorera allt jag skulle vilja köpa. Lyckas ju typiskt nog vara bortrest på invigningsdagen. Ett lördagstips för er som bor här i staden är ju helt klart att dra dit! Drick kaffe och köpa massa saker du säkert behöver! Det är ju så smart koncept. Dom som skänker grejer blir glad att få rensa lite, dom som köper blir glad att få fynda och dom behövande utöver vår värld som får del av vinsten blir också glada. Alla vinner liksom!

Vem är du människa?

Från stunden han föddes började pratet om vem han är lik. Så är det ju med barn. Vi söker likheter. Kanske för att man ska fråga om det. Man vill vara artig. Och ibland är det ju uppenbart vilka gener som slagit igenom. Det är många eniga röster om vem vår son är lik. Det må så vara. Vilken personlighet har den lilla människan? Det tycker jag är mer intressant. Ikväll när jag traskade hem från körövningen i vintermörkret funderade jag på hur sonen är. Hur jag upplever honom tillsammans med andra barn. Och andra vuxna. Börjar ana vem han är. Det är spännande. Hur som helst så är han drömmen som blev sann. Innebandyproffs eller inte.

Måndag hos oss

Jag och mannen sitter i arbetsrummet vid varsin dator. Tysta. Chattar med varandra. Sparar rösten. Ikväll ska jag på körövning och öva julsånger. Tjoho!

Efter middagen

Porslin och middagsrester bortplockade. D-dropparna står kvar på bordet sen morgongröten. Ljusen brinner fortfarande. Jag sitter vid datorn som skymtas, förutom när jag tog det här kortet då. Vi (läs: mannen) har gjort en ommöblering i bokhyllan, så de böcker som inte fick plats ligger nu på matbordet. Böcker med massa visdomsord. Bjuder här på ett från boken "Funderingsbok för måndagsmorgnar", ett ord att ta med sig kommande vecka:

Det är omöjligt att njuta helt av sysslolösheten om man inte har mycket att göra.

Jerome K Jerome

Kök i köket

Det var och är ju öppna hyllor överallt i det här köket. Inte superduperpraktiskt när det finns en liten nyfiken människa i hushållet som gärna river ut allt han kommer åt. Några hyllor har nu förvandlats till ett litet kök. Där kan man både, som bilderna visar, ägna sig åt rörmokeri och matlagning. Och när det gäller köksinredningen så är det a´la Cajsa Warg "man tager vad man haver".

Köket efter

Taket är vitt. Spaljen är borta. Gången har blivit ett skafferi. Nya tapeter på väggarna. Nya lampor i fönstren. Förra lördagen kom listerna på plats, så vi anser oss färdiga med köket. För den här gången. Visst vill gärna göra ett rejälare ingrepp och byta köksinredningen, men den insatsen får vänta. Nu har vi flyttat fokus till hallen. Återkommer med bilder därifrån.

Köket före

När vi flyttade in i huset hade köket furufärgat tak. En spalje av det tätare slaget fanns mellan kök och där vi nu har vårt matbord. Det gick även en gång mellan kök och hall. Någonting behövdes göras. Enligt vår åsikt.

Syskon

Min syster håller alltså på att sälja sin lägenhet. Vad min bror gör kan du läsa här. Han är galen och alldeles, alldeles underbar! Om en dryg vecka landar vi i han och polisens hem. Vi längtar!

Bostadslös?

Jag har bakat bullar och syrran ska sälja sin lägenhet. Hett tips för alla bostadssökande i Umeå!

http://www.hemnet.se/bostadsrattslagenhet/sjofruvagen-153-f-tomtebo/949101

Bilderna är från Svensk fastighetsförmedling.

Från Södermalm till världen

Nu regnar det. Dansband på radion. Jag dricker dagens första droppar kaffe. Inte undra på att jag somnade till tv-nyheterna nyss. Igår somnade jag inte, utan hörde allt som det rapporterades om. Ryste. Hur mycket orkar den mänskliga hjärnan ta till sig? Min hjärna? Så mycket skrot och skit och misär som pågår hela tiden världen över. Jag sitter i min skyddade värld, med överflöd av lyx. För så är det. I jämförelse med hela jordens befolkning. Även om vår hushållskassa inte är så fet när en av oss får föräldrapenning och den andre är student. Allt fasansfullt som händer runt vår jord, vissa saker tar jag till mig medan andra bara passerar förbi. Kände glädje igår över de människor som kämpar för andra. Som har bestämt sig för att göra skillnad. Heja er!

Tänk ändå!

Jag är med i en kör. Gospelkör. Har visst inte pratat så högt om det. Inte sjungit heller, så därför berättar jag det här så vet ni i alla fall. På söndag har vi konsert. Blir skoj, även om jag känner mig lite smånervös. Det känns så grymt skönt att ha en aktivitet där jag inte har något ansvar förutom att närvara och sjunga då. Att utrymme finns för att kunna unna sig detta. Eller tar man sig det utrymmet? Jag har hunnit varit med i diverse körer under årens lopp. Jag och mannen har varit med i minst två körer ihop. Det är lite häftigt med tanke på att vi inte hade några tankar på varandra då. Idag är det 5 år sedan vi blev ihop. Lätt datum att komma ihåg eftersom det är min farfars födelsedag. För 5 år sedan åt jag och mannen smörgåstårta hos honom. På tal om tankar. mannen jobbar. På macken. Andra tankar.

God morgon...

Nu matchar gräsmattan husen. Och mannen som hade tänkt klippa gräset idag. Humor.

Sänker blicken och fokuserar på fina plåtburkar istället. Dom har äntligen tittat ut ur en kartong.

Fånga tillfället

Leva nu. För 30 minuter sen var det gråt, flygande gröt och trötta föräldrar. Nu leker en glad pojke, mannen studerar och jag sitter vid datorn, tända ljus på bordet och kaffekoppen bredvid mig. Pausa tiden en stund tack!

Tillägg:
Några minuter efter att jag publicerat detta inlägg trillar sonen över en väska och slår sig så det börjar blöda ur munnen. Nästan komiskt. Alltså inte skadan, utan livet.

Sjukt söt

Torsdagen kom. Var på babysång med en son som inte var så himla värst på hugget. Till skillnad från gången innan då jag fick förhindra att han skulle attackera gitarren. Väl hemma igen började jag fixa lunchen. På mattan satt sonen och nästan somnade. Kanske trött, tänkte jag, men gjorde ändå ett misslyckat försök att få i honom lunch. Efter 2 timmars sömn lyfte jag upp en glödhet son. Termometern visade på dryga 40 grader. Lillstackarn. Några sjuka dagar har passerat. Min sysselsättning har varit att sitta och hålla lilla livet. Idag har vi dock lämnat huset och umgåtts med Jenny. Blev visst delar av hennes släkt också. Mycket trevligt. Och nybakta bullar.

A piece of cake

Kommer att visa en bild av köket snart. Vi har ju för allt i världen tapetserat det nu! Wihoo! Det ser ut som en karamell. Leila skulle passa in perfekt. På tal om en karamell. Hittade hårda sådana från Tivoli i Köpenhamn. Alltså att jag kan glömma bort att jag har godis! Helt otroligt! Något annat som kan te sig otroligt är att jag lånat fyra böcker om trädgårdar idag på bibblan. Bär väl inte riktigt ryktet om att inneha de mest gröna fingrarna. Men vem vet? Kanske blir vår trädgård den oas du letat efter? Förhoppningsvis som en karamell.

Idag...

...spillde jag ut morgonkaffekoppen. Mest på mig.
...gick jag och la mig och Aron efter frukost och tyckte det kändes rätt lyxigt att få vara föräldraledig.
...åt jag och sonen rester till lunch. Så skönt att vi för det mesta kan äta samma mat nu.
...fick jag besök av en vän som jag inte umgåtts med på flera månader. Vi snackade liv och inredning i 3 sköna timmar.
...fick jag ett sms av Jenny där hon berättade att "På spåret" drar igång 26 november. Fröjd.
...bet Aron mig i tån. Jag hann inte reagera förrän det var för sent. Är det inte valpar så är det små pojkar.
...gjorde jag köttsoppa och plättar till middag. Jag måste gå plättkurs hos mamma tror jag. Blir lite väl mycket svinn.

So far. Dricker kaffe nu och ska strax cykla iväg till en träff. Äter god choklad från den nya inredningsbutiken i stan. Dom har ett skafferi i butiken med en likadan tapet som vi har i vårt. Aldrig får man vara unik.

I´m standing by an angel

Hade Björn Skifs och Agnes låt på hjärnan här på morgonkvisten. Satte mig ner framför datorn och lyssnade på den. Aron ställer sig upp mot mitt ben och börjar digga. Och då är det som att hela livet väller fram inom mig. Glädjen. Lyckan. Stoltheten. Och allt det där oförklarliga. Sorgen. Såg en film i söndags, Prince of Persia. Handlade i stora drag om en dolk som innehöll tidssand. Med den i sin hand kunde man ändra det som hade hänt. Backa tiden. Visst finns det saker jag skulle vilja ha gjort annorlunda. Men det går inte att fastna i det som varit. Jag kan påverka idag. Och imorgon. Låt dom jag älskar få känna det. Funderar någon gång på att skriva om att leva med ständig smärta. Vad nu det skulle vara bra för. Alltså att skriva om det. Men jag lever med en hjälte. Som jag älskar.

Löven*

I lördags ägde vi dagen kändes det som. Vi hann så mycket och klockan tickade inte iväg som en galning. Bland annat tog vi ihop löv från gräsmattan. Idag vaknade jag till världens blåsväder. Hela kvarterets (kanske också hela stans) löv har blåst in på våran täppa. Uppmuntrande.

*= detta inlägg har ingen anknytning till något hockeylag.

Rörande hörrni!

Ryckte upp mig idag. Såg inte klart Supernanny, utan när SuperAron somnat samlade jag kraft och målade elementrören. Eller som vän av ordning uttrycker sig, radiatorrören. Eller heter det något annat tro? Inte det största projektet kanske, men väldans pilligt. Ett varv till och sen kan vi nog stryka det från att-göra-listan. En liten insats. En stor känsla av välbehag.

Kolla in den här tjejen!

Du kan läsa mer här: http://vk.se/familje/
Jag är så stolt så jag får en tår i ögat!

Mikael

Vi brukar väl inte riktigt fira namnsdagar, men det struntade vi i igår. Två i familjen hade dessutom namnsdag. Svärföräldrarna kom förbi med glasstårta (en gåva från en matbutik men ändå). Till middagen kom pappa och hade med sig cookies. För om man har något att fira, varför inte göra det?

Barnarbete?

Är hos mina föräldrar i helgen. Helpension. För vissa då. En del sätts i arbete direkt.

Pedagogiskt fynd

Vilken glädje för en lärarinna att hitta denna leksak att pryda en av väggarna i hennes sons rum med. Framtiden är säkrad! Var på Puls återvinningsmarknad i fredags med min vän Jenny och njöt. Ibland är det dumt att umgås med personer med liknande smak. Hade tänkt köpa två sängbord om dom fanns kvar. På väg till Puls meddelar Jenny att hon reserverat två sängbord som hon ska köpa. Lite komiskt dock, eftersom vi inte pratat om det innan, men fallit för samma grejer. På förmiddagen kom grannen och hennes dotter på besök och hade med sig gotårta. Väldigt trevligt. Var vårt första möte, men troligen blir det många fler. Så härligt att vara omringad av fina människor!

Skitsnack

"Så nu ska du skita och skrapa lotter." Så sa han i kassan till mannen ikväll när han köpte en bal med toapapper och trisslotter. "Ibland kan man skämta för mycket" sa mannen när han satte sig i bilen sen. För visst är det lite jobbigt det där när den som tar betalt kommenterar vad man har köpt? Typ "ni verkar ju få en järnrik vecka" eller "ja, här äter vi varierat" när man köper 14 förpackningar blodpudding. Nu har vi rejält med toapapper. Kan vara bra om vi får oväntat, men efterlängtat, besök. Exempelvis från Stockholm. Det är så mycket allvarligheter hela tiden, så det är skönt att få sjunka till skitnivån ibland. Vanlighetens lov.

"...ryska gummor dom är inte dumma..."

Dom ryska gummorna är överallt. Man hittar dom på olika ställen varje dag. Anledningen är sonens förkärlek till dom. Och anledningen till den kärleken beror på hans mormor. Hon som fått oss alla att nynna på den vemodiga melodin till texten "Jag vill sjunga om min ryska gumma...". Helt klart fascinerar sången min son. Vid ledsna stunder kan vi nynna den melodin och då börjar han direkt leta efter gummorna. Igår var vi på Öppna förskolan. Där var det sångstund. Sonen ville hela tiden till gitarren, så jag fick hålla fast honom. Det är inte bara jag som håller fast honom. Musiken har honom i sitt grepp. Värre saker kan man ju fastna i. Tycker mamman. Och säkert mormor.

Framsteg i hemmet

Kökstaket målat. Taklister målade. Vår egenkonstruerade balk är färdig och målad. Och en fönsterlampa har vi lyxat till det med. I köket återstår för närvarande att måla de nya elementrören, tapetsera, sätta dörrfoder på skafferidörren och några stackars golvlister. När det är åtgärdat förflyttar vi oss till hallen och gör klart där.

Smitning vid bilolycka

PS. Som bilden avslöjar kom ingen till skada, utan allt skedde med ett leende på läpparna.

Till Aron

Du som föddes
för en tid som denna
solsken mitt i höstmörket
när för många böner lämnades med varför
Du som kom
som en glad hälsning
från den evige Guden
att vi inte är lämnade

Önskar att du
under resten av dina levnadsdagar
ska få uppleva glädje
och solsken
som ett tack
för det här första året
Det är en förmån
att ha en sådan som du

i sin närhet

Dagen efter

Det här med valet känns bara knas just nu. Varför blev det så här? Syftar då på SD:s intåg i riksdagen. Och att Alliansen inte fick majoritet. Den lilla optimisten inom mig tror ändå att det blir bra på något vis. Dessa fyra år. Men vad händer sen? För mig är SD ett orosmoln. Ett ledsamhets moln. Sätter mitt hopp till de gamla stabila partierna, att dom ska kunna samarbeta på ett gott sätt. Hela Sverige ska leva och alla ska med i ett mänskligare Sverige!

Jag lyfter ögat

Jag tycker att det är mannen och jag som ska bestämma hur vi ska göra med våra föräldradagar. För mig innebär inte jämställdhet att någon beslutat att vi ska ta ut lika många dagar. Så det så. Vi är olika. Det måste få vara olika. Därför röstar jag som himlen.

En helg i festlighetens tecken

Helgen har börjat! Med bussen kom idag syster yster, sötis dottern och lilla G. Och imorgon kommer herr W. Så mysigt, roligt, fnittrigt, fantastiskt att ha dom här över helgen. På söndag ansluter ännu fler. Huset fullt blir det. Klockan 11 är det barnvälsignelse för Aron i Pingstkyrkan och sedan födelsedagsfika hemma hos oss. Aron blir ju 1 år på måndag! Hipp hurra! Min pappa blir ett år äldre han med på måndag. Så vi har mycket att fira på söndag. Åsså valvaka på det. Du råkar inte ha vägarna förbi?

Rotfruktsrea

I vår stad på ICA är det billigt med rotfrukter i veckan. Kanske är det så hos dig med. Köpte bland annat rödbetor idag och har bakat det här.

Hur viktigt är jobbet?

Jag ser på ett av alla dessa valprogram. Tycker det är väldigt intressant och uppskattar att det så här i valtider alltid finns något att titta på. Pratas mycket om jobb. Jag har alltid framhållit ledigheten. Jag är en människa som älskar att vara hemma. Att ha tid att göra vad jag vill. Eller tid till att göra ingenting. Att engagera mig i olika saker. Efter bara några få år i min yrkeskarriär gick jag ner i tid för att ha tid. Till allt det andra i livet. Jag vill fortfarande inte jobba bort mitt liv. Men det här året som jag varit hemma med vår son har jag börjat förstå vilken funktion jobbet ändå har. Vilken stimulans det ger och känsla av sammanhang och tillhörighet. Jag kan faktiskt sakna jobbet lite eftersom jag känner att det utmanar mig. Så att politikerna säger ordet "jobb" i var och varannan mening är fullt förståeligt. Jobbet är förknippat med så mycket. Men låt det aldrig bli hela mitt liv!

Nittiofem ljus på tårtan

Som representant för församlingen jag tillhör var jag, och sonen, igår och uppvaktade en dam som fyllde 95 år. 95 år! Fatta alltså! Imponerande. Hon bor bara några hus från oss. Visade sig vara gammal polare med mina morföräldrar. Skivspelaren gick på högvarv och när hon och hennes döttrar kom på vem jag var, visade dom vilken skiva dom just lyssnat på. En skiva där min pappa är trummisen. Fanns alltså många gemensamma nämnare runt detta fikabord. Det jag hade med mig från kalaset, förutom välfylld mage, var den positiva inställning denna 95-åriga dam hade. När hon pratade om sitt liv så var det med stolthet och glädje i rösten. Hon har säkert inte haft solsken och roligheter alla dagar, men livstonen var ljuset. Och i hennes hem flödade musiken på en härligt högljudd nivå.

Jag har hört om en stad ovan molnen

Idag är det begravning för svärmormor. Igår tog jag fram mannens kostym. Såg då min brudklänning. Tänkte på vad svärmormor sa till mig på bröllopet. Hon gillade inte riktigt konceptet med utomhusvigsel eftersom hon var en frusen människa. Men, när vi satt inne i värmen och åt och umgicks, böjde hon sig fram och sa: "Din frisyr klär dig". I fem år har jag fått lära känna denna människa. Hon som från första mötet klev in i mitt hjärta. Kanske hjälpte det till att hon var lik min farmor. Kort, vithårig och sprallig. Idag är alla hennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn samlade. Det skulle hon ha gillat. Hon skulle ha gjort minst 10 olika maträtter för att vara säker på att alla fick mat. När hon sedan serverade påtår och jag tackade nej, skulle hon säkert ha sagt: "Har du slutat dricka kaffe?" Nu är hon i himlen och är en ängel tror jag. Istället för att vara det på jorden.

Söte killen och hans muskelmamma

Galet vad varmt det varit idag! Jag och sonen utforskade en närliggande lekpark. Han glädjeskrek ikapp med elever som plockade bär i skogen intill. Bekanta elever upptäckte jag senare. Har även erfarit idag att det är tungt att vara plattläggare. Eller säger man stenläggare? Håller på att få till en provisorisk lösning här utanför dörren. Förra ägarna började anlägga en rabatt, men kom på att det inte är så smart med rabatter nära husväggen. Rabatter ska ju helst vara i butikerna. Kvar blev en stor sandlåda. Det är det jag försöker åtgärda. Tur jag har muskler som få.