Varde ljus!

Nu är hösten här och vi har köpt en soffa till uterummet för 195 spänn. Vi gör oss redo för våren! Vi ska förvandla pensionärskuvösen till en lounge. Det blir nog bra. Sitta och hänga och dricka gott. Läsa något bra. Njuta. Nu faller mörkret över vår gård. Idag har det installerats belysning vid vår garageport. Nu behöver man inte gå in i väggen där i alla fall. Vet ni vad? Imorgon är det fredag och mannen ska inte sälja korv på kvällen. Då kan vi sitta med varsin chipsskål och känna hur bra vi har det. Och undra varför På spåret aldrig börjar. Fast först ska Aron till tandläkaren. Så tidigt så vi måste ställa väckarklockan här i sjusovarland. Hur många tror att han kommer att öppna munnen?

Här har ni min dag

Vaknade alldeles för tidigt eller la jag mig alldeles för sent? Jag minns att jag skickade iväg en uppgift till kursen jag läser strax efter midnatt och att någon knackade på mig med en Milly-bok någon gång efter gryningen. Solen strålade. Vi gick en långpromenad hela familjen. Alla gick inte. Några åkte. Efter lunch begav jag och Elia oss till Agnes. Där bjöds det på nybakta bullar. Hennes fina mamma kom också förbi med nybakta kakor. Snacka om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle! Sedan gick jag hem. Vi planterade ett pilträd och tog bort en rabatt. Det finns en tid för allt som Predikaren säger. En tid att bygga upp och en tid att bryta ned. Men eftersom jag försöker ha ett recycle-tänk (eller är det snålhet?) så har jag försökt förflytta några blommor från den gamla rabatten till den nya. Får vänta till våren och se om det lyckats. I övrigt har det varit diverse matintag, tittat på Hugo, läst Mamma Mu, bytt blöjor, smygätit godis och sett dans-vm. Jag tror att jag närt en ballerino vid min barm. Vi ska ha sextioettårskalas imorgon. Ska förbereda lite inför det. Sen ska jag se klart Skäringers föreställning. Om du inte vill eller orkar se den, så kan du ju i alla fall se början (på svtplay). Så bra. Hon kommer in i bikini och säger typ "Ursäkta om ni blir lite chockade ni som sitter längst fram. Det är inte ofta man ser en normal kropp nu för tiden". Klockrent.

Saker jag borde fotografera och visa er

1. Dom nya garderoberna i vårt sovrum. Platsbyggda med en sådan där riktig och rejäl inredning.
2. Barnmatstillverkningen i frysen. Nu är det dags igen. Har införskaffat chockrosa iskubslådor. Det blev ju faktiskt en kille den här gången.
3. När mannen lekte trädgårdsmästare idag och skapade en jättehög med diverse ris på gården. Jag tror det blir fint.
   
4. Jag där jag nu sitter vid datorn strax före midnatt. Dricker rabarbersaft och trycker i mig lösviktsgodis så jag lär bli illamående. Är man vuxen så är man.

Ljusblåa dagar seglar förbi

Sommaren är kort. Så kort så att man måste komma ihåg att njuta. Stoppa in varje liten härlig sommargrej i minnenas arkiv, så att man sedan kan plocka fram dom den där dagen när det är dryga minus trettio grader för sjuttioelfte dagen på raken. Minnas varenda liten jordgubbe. I år är dom ganska många. Några polare till oss har varit i USA i två veckor. Vi har haft förmånen att vattna deras blommor. Och skörda deras jordgubbar. Åh, så gott! Häromdagen kom en granne över med en skål av de röda bären. Plus att vi har fått ett gäng i vårt land också. För att toppa detta så bjuds det på jordgubbar i överflöd i Änglagård också. Lyckliga vi. Vi tar för oss. Solen skiner idag.

Barn och mat

Om mamma bara surfar och dricker kaffe, så får man väl ordna sig lite förmiddagsfika själv. Har man jobbat i trädgården så man är jordig i hela ansiktet, borde man väl få någon slags belöning? Efter en stund kom killen på bilden in med en näve jordgubbar av skiftande slag i högsta hugg. Önskade en kopp kallt kaffe till det. Fint med initiativförmåga!

För ett år sedan blev vi med hus

Det är lätt att tänka att inget händer här i huset. En titt på den här fantastiska bilden från hallen, tagen för exakt ett år sedan, kan hjälpa mig att inse att några framsteg ändå skett. Närmast i bild ser ni en dörröppning som är borttagen. Där går trappan upp till övervåningen. Hatthyllan är målad vit och flyttad till den nya klädförvaringen som finns till vänster. Tak och lister är vitmålade(plus nytt golv och golvvärme). Även listerna i rummet som skymtar längre fram. Det är tapetserat i båda rummen. Lådan på hatthyllan har flyttat ner till källaren. Den innehåller påskpyntet. Så lite har ändå åstadkommits. Vi har ju även utökat familjen med en person. Och det vill inte säga så lite. På tal om att föröka sig, så har vi idag njutit av första skörden jordgubbar från vårt eget land. Dessutom har vi mer än 20 äpplen i vårt äppelträd. Så låt oss knyta ihop säcken genom att säga att "he som hänn he hänn hänna". I alla fall för oss.

I björkarnas skugga

Där hittar ni mig. Så passande att vi hittade en trädgårdsmöbel i samma veva som en värmevåg kom på besök. Det blir som lagom varmt under naturens gröna parasoll. Nu sitter vi och väntar på att det ska bli lite svalare. Skönare att sova då. Sedan är det skönt när båda barnen sover. Jag kan vara uppe bara för det. Fast det gäller ju att komma ihåg att det kommer en morgondag. Och innan det en morgonnatt. Om jag ska vara ärlig med er kära bloggläsare så känner jag mig rätt trött. Inte sovtrött. Inte depptrött. Utan trött. Kanske livet? Kanske värmen hjälper till också. Tack förresten för fina kommentarer på förra inlägget. Aron haltar som när han går. Det upptäckte dom på förskolan. Läkare och sjukgymnast håller på att utreda vad det är. Mer än så går jag inte in på det här och nu. Mycket för att vi inte vet. Det är bara arbetshypoteser. Men om du träffar mig kan du ju fråga mer om du vill. För jag pratar gärna. Kanske en fika i björkarnas skugga?

Vad är väl en bal på slottet?

När det är varmt måste man tänka på att dricka mycket. När man ammar måste man tänka på att dricka mycket. Dom där två tankarna missade jag nog. Vi har haft ovanligt varmt de senaste dagarna. Vi har i stort sett bara varit hemma. I värmeböljan. Varmt ute och inne dygnet runt. Sovit just under taket. Tills kroppen sa ifrån och vi insåg att det var dags att flytta ner någon våning och sova där. Min mage pajade i torsdags. Kändes bättre i fredags. Lördagen blev ett bakslag. Tur att några fina vänner var på besök i staden och kom med chips (som visst ska vara bra) och vätskeersättning. Plus att dom tog med Aron på lite trevligheter. Jag och mannen hade sett framemot att sitta i uterummet på senkvällen under den ljuva sommaren och dricka något gott. Igår satt vi där med varsitt glas vätskeersättning. Livet på en pinne. Idag börjar formen återvända. Jag känner mig ändå lite snuvad på finvädret. Varför besökte jag inte någon som bor med strandnära läge? En stilla sjöbris hade säkert gjort susen. Men jag är inte bitter. Och inte solbränd heller.

Det här med begrepp

Möbler, färger och sånt i huset kallas inredning. Kallas fix och detaljer i trädgården då för utredning?

Oh happy day

Målar naglarna tuggummirosa och inväntar mannen som klipper gräsmattan. Sedan ska vi äta dessert och vara glada över att han har tagit universitetsexamen(alltså han har inte fått beviset än men ändå). Vi började fira redan vid middagen, men tog en paus för nattning och vardagssysslor. Jag har haft en kalasbra dag. Den vanligtvis långa förmiddagen blev inte så lång eftersom jag fick kaffebesök kl 9 av en god vän och två av hennes döttrar. På eftermiddagen fick jag besök av en annan god vän. Åsså då detta firande ikväll. Som fortsätter imorgon. Imorse var det regnigt och grått. Nu lyser solen.

Vad har du gjort i vardagen?

Jag är ledig alla dagar. Det fina med helgen är att fler är lediga. Det är så mysigt här i grannskapet nu när kylan släppt sitt grepp och snön försvunnit. Helt plötsligt upptäcker jag att det finns grannar åt höger och vänster och syd och nord. Det vinkas och hejas. Skrattas, grävs och hängs tvätt. En del gör så otroligt fint i sina trädgårdar. Känns som att vi är hundra steg efter. I helgen har vi vid två tillfällen haft besök av en familj som vi tycker så mycket om. Det är som att dom tillhör vår familj. Så är det nog. Vi tenderar att flytta så mycket fokus till speciella tillfällen. Typ helger. Jul. Semester. Att det är då som allt ska hända. Att det är då som livet ska levas. Då ska vi umgås, hitta på dom dära sakerna och må helt perfekt. Men hur blir det? Jo, vi anstränger oss för att ha roligt och att alla ska trivas, så vi blir så slut på att vi måste få bråka litegrann för att orka med. Dom där vanliga dagarna är inte så tokiga ändå. För guldstunder kan inträffa även då. Eller kanske just då. Vardagen kan glittra. När jag tar fram en fin kaffekopp. När goda vännen passerar genom stan. När favorittidningen dimper ner i brevlådan. När jag dansar loss med min son. När mannen och jag struntar i att vara duktiga och istället dricker lyxkaffe från storstan. Fråga inte vad jag ska göra i helgen. Påminn mig hellre om att göra något i vardagen.

Nu är jag som en ko igen

Att sitta ihop med en människa. Beroendet. Glädjen i att vara behövd. Och ibland. En kvävande känsla av att jag är fången. Det här med amningen alltså. Mitt val. Så länge jag inte får ett sammanbrott tänker jag hålla på med det i ett halvår. Det är grymt praktiskt, även om jag inte är så förtjust i det. Det fixas lite här och där i vårt hus just nu. Det är kul. På morgonen kan jag vara fylld av energi och tänka på allt jag vill göra. Men någonstans bland blöjor och bröstmjölkskräk rinner inspirationen bort. Då blir jag sur på mannen. På att han blir klar med det han vill för dagen medan jag bara sitter med brösten i vädret. När jag skärper till mig tycker jag ju att det är väldans bra att någonting annat än bespisning blir gjort. Och idag har jag ju ändå fikat och ätit några gånger (och tillagat det), badat båda sönerna, tvättat, handlat, dammsugit, surfat, sett på tv, lyssnat på radion, sms:at, vattnat gräsmatteodlingen och fröodlingen, tömt sopor, tagit in post, planerat kommande middagar, fotograferat, plockat leksaker och plockat leksaker och plockat leksaker och nästan blivit klar med ett syprojekt. Dessutom har jag nog aldrig skrivit så mycket om bröst.

Att vakna med öppet fönster

Måndag morgon. Sovrumsfönstret lite öppet. Fågelkvitter. Solen skiner. Just nu är hela huset nästan tyst. Hör att radion är på nere i köket. Äldste sonen sitter troligtvis och äter gröt. Yngste sonen ligger i mitt knä. Då tar vi och njuter av det här en stund. Kan vara bra att ha med sig i bagaget senare idag. Med tanke på att äldste sonen var vaken länge igår och vaknade tidigt idag finns viss risk för diverse trötthetsyttringar. Och med tanke på att solen skiner nu och det var varmt igår så finns viss risk för en härlig dag. Kaffe och sen kör vi!

PS. Plattorna på framsidan är borta och där ligger en blivande gräsmatta. Fint med framsteg. Mindre fint med barnsteg i nyplanteringen.