Ego

Just nu är en speciell tid i mitt liv. Jag är föräldraledig men utan barn. Eller barnet är i magen ännu, så utan är jag ju inte. Detta att barnet inte gjort entré gör att jag har mycket tid. Jag är vanligtvis en människa som trivs med att ha almanackan rätt så fylld med diverse upptåg. Jag tar lätt på mig uppgifter och gillar att få vara med och planera och utveckla saker. Tänka förändring.

För några veckor sen fattade jag beslutet att ägna mig åt mig själv och min lilla familj. Vila och känna lugnet och om möjligt förstå att jag snart ska bli förälder. Alla kvällsaktiviteter har jag strukit. Inte för att jag inte orkar eller att jag inte vill vara med. Men, för att jag bestämt mig att bara ta det lugnt. Vissa dagar känner jag mig lite dum och lat. Och ego. Så tur då att jag har bestämt mig. För att bry mig. Om mig. Jag mår bra, så det är värt det!