Ärligt så hade jag glömt bort Idol. Tills idag då, eller igår kanske man måste säga, ser att klockan är över 12. Men som faster E sa: "Calle och Erik är på spåret fortfarande." Och som mamma sa: "Då ser jag På spåret nästa fredag."
TV-kvällen toppades med VHS-film. Fotbolls-VM 1994. Folket hyllar landslaget i Rålis. Vi åkte dit på semester samma sommar. Eller var det året därpå? Såg nästan resterna av scenen. Stort. Kenneth Andersson var lillebrors stilförebild. Han klippte likadan frisyr. Idag såg han nästan ut som en Westlife-kille alternativt Peter Jihde. Tiderna förändras.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar