Hoppar in i hösten*

Igår kom mannen hem med sitt schema för kommande 9 veckor. Genast började jag fylla i almanackor, tänka ut vilka tider barnen ska vara på förskola. Jag gillar ordning. Även om jag gärna ger sken av att vara lite flummig, så föredrar jag att ha full koll. Det känns som att vardagen är välkommen hem till oss. Vi har haft massa mellandagar. Trivsamma dock, men ändå den där känslan. Att det är så här för att det blev så här. Inte för att vi valde det. Nu ser arbetssituationen i höst för oss inte riktigt ut som vi tänkt oss, men vi har båda jobb och den tryggheten som en anställning innebär. Att mannen går på rullande schema, eller vad det kallas, gör att barnen inte behöver vara heltid på förskolan. Det känns skönt tycker jag. Sen så ska alla övriga aktiviteter passas in, men det ligger väl i vardagens utmaning. Barnen inskolas nu för fullt. Det går bra för dom. Och för oss. Just nu är dom där själva och jag sitter hemma med kaffekoppen. Det är inte så att jag tar tillvara på att jag är ensam hemma mitt på dagen. Inga större renoveringsprojekt pågår. Ingen dammsugare som brummar. Men tids nog blir allting gjort. Eller så blir det inte gjort och det kan bli bra det med. Det är inte så många stunder den här sommaren som jag har suttit så här. Mitt i ingentinget. Också ett sätt att ta tillvara.

*= Höst behöver nödvändigtvis inte innebära höstväder. Jag syftar mer på den nystart hösten är i vardagslivet.