onsdag 13 april 2011
När jag började ana våren
Nästan varje morgon får jag sms av en mina favoriter i livet. Sms som brukar kicka igång dagen. Positiva ord. Även idag plingade det till i telefonen. Dagens sms var dock av det värsta slaget. Min väns brorsdotter, en pärla lika gammal som Aron, har flyttat till himlen. Det som inte får hända hade hänt. Det oförklarliga, fruktansvärda, overkliga. Hjärtat går itu, skrev min vän. Sannerligen. Om det är något jag lärt mig om livet de senaste åren så är det att det är brutalt. Så vackert och fantastiskt, men fruktansvärt svårt. Ord finns inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Man fryser till is när man får ett sånt sms. Vi fick ett sånt för två år sedan och det är otäckt än idag. Det är de värsta smsen - och så inser man att nån har måstat skriva dem. Då blir det lite värre till och med.
Livet är grymt.
Brutalt är ordet och svårt - sådant är livet. Tur att vi har också det vackra och fantastiska. En varm kram till de av er sörjande som eventuellt läser detta. Lilla J är i himlen, hon sörjer inte, hon har det bra. Vi bär er som nu drabbats av det värsta i våra hjärtan. Kram Maria S
Skicka en kommentar