lördag 23 juli 2011
Styrka, frid och kärlek
Igår skrev jag att solen sken. Men visst blev det väl som helsvart ändå där på kvällen? Det tragiska som hände i vårt grannland. Det brutala. Ofattbara. Människor mister livet över hela vår värld hela tiden. Det blir dock mer påtagligt när det sker nära. Som att jag fattar att det kan hända. Det oprovocerade våldet. Att råka vara på fel plats. Gode Gud. Hur kunde det bli så här? Värre än en mardröm. Klipper in en väns statusrad från facebook: "Jag tror världen behöver kärlek och kaffe idag, så jag åker och sprider lite."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Inte bara att det händer nära, utan i klump. Då blir det helt ogreppbart.
Skicka en kommentar