Strålar av kärlek

Vad gör man när man går bredvid mannen på en gågata, med adventsbelysning som lyser upp den mörka himlen, utan att ha en barnvagn att styra framför sig? Jo, man går hand i hand med sin man. En barnfri dag i björkarnas stad. Vi hann äta lunch, gå på kafé, köpa julklappar och annat trevligt. Men bäst av allt var ändå, att ha händerna fria så att jag kunde lägga en i min mans hand. Det var ju ändå här hela karusellen började. Att jag och han upptäckte varandra. Valde varandra. Och nu lever med varandra. På en gågata, med adventsbelysning som lyser upp den mörka himlen, känns det nästan för bra för att vara sant. Men det är sant. Hand i hand. Igår, idag, imorgon.