Kalasfredag

Det blev kalas i fredags. Solen sken. Vi hade en tårta som såg ut som en etta. Fina vänner och fina svärföräldrar på besök. Så där perfekt lagom. Det enda som störde var min täppta näsa. Det är så spännande att få vara förälder. Få se en människa växa fram. Lära känna personen. Vem är du? Historien med storebror har gjort att jag känner oro för lillebror. På måndag ska vi träffa läkare och sjukgymnast igen. Alltså man vet ju aldrig. Därför var det en glädje att den lille killen just före sin ettårsdag tog ett rejält utvecklingssprång och började röra på sig. Då får man ta att pannan hans har diverse blåmärken...