Vara i våren

Var är våren? Det kan man fråga sig när snömoddet fastnar i cykelhjulen och snö blåser in i ögonen på min färd mot jobbet. Läste för eleverna ur Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter. Där är dom i våren. Här kommer ett smakprov:

Hon lossade sin skinnrem. En sådan hade Birk nu också skaffat sej, och med sina snaror beredda gömde de sej bakom en sten invid gläntan där alla vildhästar brukade beta. Det gjorde dem inget att de måste vänta.
"Jag kan så bra bara sitta här och vara i våren", sa Birk.
 Ronja såg på honom i smyg och mumlade tyst: "Det tycker jag om dej för, Birk Borkason!
Länge satt de där stilla och var i våren. De hörde koltrast och gök spela och gala så att det fyllde hela skogen. Nyfödda rävungar kultrade omkring utanför sin lya ett stenkast ifrån dem. Ekorrar flängde i talltopparna, och de såg harar komma skuttande över mossan och försvinna in i snåren. En huggormhona som snart skulle få ungar låg fredligt i solen alldeles nära. De störde henne inte, och hon störde inte dem. Våren var till för alla.