Alltså nyårsfirandet. Glömde en detalj. Mannens hälsa. Han var inte så piggelin och gick och la sig efter middagen och klev inte upp förrän vid tolvslaget. Jag tänkte att det också hängde ihop med året som gått. Hur vi mår. Hur det påverkar varje dag. Hur det blir kännbart även i de roligaste situationerna. Och att det ofta inte syns. Min man är yngre än mig. Det påpekar han gärna högt och ofta. Hans sämre dagar ser det dock ut som att han är 50 år äldre än mig. Kutryggad och stel. Vi förstår inte allt. Men vi vet iallafall vad vi har att leva med. Just nu. Och i allt, en tacksamhet att vi är vi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vi pratade om er efter att vi sågs och sa att ni verkar så harmoniska, trots alla fysiska åkommor och dyligt. Jag förstår inte hur ni gör, för jag bryter typ ihop när tånageln åker in i tån bredvid. Ni gör det så bra och jag tänker ofta på er som förebilder.
Ni är så fina tillsammans, hela familjen!!
Skicka en kommentar