Att förlora

Han är i himlen nu min farfar. Löser korsord och tittar på fåglar med änglarna. Testar fiskelyckan och cyklar. Igår var jag hos honom. När jag sa "vi ses", då tryckte han min hand som svar. Jag har ännu inte förstått vilken förlust det är. Vet inte om jag orkar ta in det. 90 år hann han bli. Det är fantastiskt. Samtidigt kan man sakna någon fantastiskt mycket också som levt så länge. Han har ju alltid funnits där. Han är i himlen nu min farfar. Och jag undrar hur det är.