Det är smöre som göre!

Mannen tycker att jag börjar bli lite tjatig. Varje gång jag tillagat något gott utbrister jag "det blir så gott med smör". Som att räddning på allt är att klicka ner smör. Kanske är det så enkelt? Riktigt smör. Inget margarinblask här inte. På tal om smör så hittade jag en hög med cd-skivor från mannens ungdom. Radio City Love Songs. Kommer ni ihåg dem? Jag minns första skivan. Jag gick högstadiet. Hade den avspelad på kassett. Nothing´s gonna change my love for you... Åh, så det griper tag i hjärtat! Sen blev det som fult att lyssna på smörmusik. Eller inte fult, men lite löjligt liksom. Som att det var för enkelt. För lättillgängligt. Precis som att nästan ingen erkände att dom hade en ABBA- eller Roxette(för oss lite yngre)-skiva hemma. Fastän dom har sålt hur mycket som helst och bevisligen borde finnas i var och varannan skivsamling. Är den enkla smaken ful? Ibland är det skönt när saker inte behöver vara så komplicerade. Lite lagom fredagsmysigt lättsmält bara. Som julskum med polkasmak.