Vem har sagt att måndagar behöver vara tråkiga?

Igår tog vi fram två bitar oxfilé ur frysen. Passar bra som måndagsmat tänkte vi. Då visste vi inte hur bra det skulle bli. Måndagen kom. Så även ett mail. Från chefen på ett företag där mannen sökt jobb. Dom ville träffa honom igen, samma eftermiddag. Spänningen steg. Vi fortsatte dock dagen som planerat. Vi var på öppna förskolan. Sedan tog vi en tur till mina farföräldrars stuga mitt ut i skogen. Där allmän väg slutar. Jag fick skärpa mig för att inte drunkna i nostalgins hav. På vägen hem hittade vi ett ställe med massa stenar. Jag skänkte min stensamlande granne en tanke, medan vi fyllde bagageutrymmet i bilen. När vi kom hem åkte mannen till företaget. Han kom tillbaka efter något som kändes som en evighet med ett blöjpaket, två kassar mat och en trainee-plats! Hurra, hurra, hurra! Adjö lata dagar! Välkommen vardag! Ni uppmärksamma läsare kommer kanske ihåg vad som skulle hända mig när mannen fick jobb? Nu hade jag fuskat lite och beställt en ny telefon redan innan. Det lustiga var dock att den kom precis idag. Jag tror inte att allt är slump.