I min vackra vita vintervärld

Till slut kom snön! Om den är här för att stanna återstår att se. När Aron steg ut i friska luften, gapade han och tog emot snöflingorna i sin mun. Så fascinerad han var! Fötterna sjönk ner i snön och han skrattade åt lilla Grace, min systers hund, som skuttade fram i snön. Att få vara med och upptäcka livet genom barns ögon är en förmån! Idag var snön på allas läppar. Alla samtal inleddes med en kommentar om vädret. Som vanligt. I den här stan längtar man efter snön för att det ska bli ljusare. Eller för att det ska gå att köra skoter. Eller så längtar man inte efter snön, för man vill inte skotta. I den här stan finns det en två-åring som inte riktigt kommer ihåg snön från förra vintern. Som låter sig imponeras av allt det vita. Som gapar mot himlen och tar emot. Ler mot sina snöiga skor. Och som uttrycker visst missnöje mot att behöva gå in...